Herrfrukostdeltagarna som samlats i Baptistkyrkan lördagen den 27 september kunde efter att ha ätit sig mätta lyssna till föredradshållare J O Gullberg som gav olika syn på rättvisa från Sokrates och Bibeln fram till våra dagar. Det hela är faktiskt ganska svårt och vi fick höra om många begrepp och om historiska tänkare som vi inte rör oss med till vardags. 
Någon har delat in etik i tre olika fack, sinnelagsetik, regeletik, konsekvensetik/resultatetik.
Det finns ingen objektiv rättvisa, t ex kan precis samma straff skapa olika konsekvenser hos individen. Det finns ett stort antal olika uppfattningar om vad rättvisa innebär. Inom modern moralfilosofi tenderar demokrati att ha en betydande plats inom rättviseteorier, även om det råder delade meningar om vilket värde denna har. Enligt vissa förespråkare av den deliberativa demokratin har demokratin ett egenvärde, medan exempelvis utilitarister (de syftar till att maximera det goda för det största antalet) ger den ett sekundärt värde, nämligen som ett medel till att uppnå den största möjliga nyttan. Utilitarismen menar att det kanske kan vara rätt att inte straffa en brottsling om han är mycket samhällsnyttig.
Tomas av Aquino (f 1225) tyckte att de dugliga får mest och de mindre dugliga får mindre. Allt du arbetat dig till har du gjort dig förtjänt av.
Den i särklass mest betydande teorin om rättvisa i modern tid är den som filosofen John Rawls formulerade i sin teori om rättvisa (1971). Rawls ger ett försvar av sin teori, som i korthet går ut på att varje individ har ett antal okränkbara friheter och att sociala och ekonomiska ojämlikheter endast är rättfärdigade om de är till nytta för de sämst ställda i samhället.
Teodicé problemet – varifrån kommer ondskan har många funderat kring. Augustinus t ex menar att Gud är ljuset och ondskan är skuggorna.
Det tio budordens sammanfattning är enklare: att du skall älska Gud över allt annat och dina medmänniskor som dig själv.
Välkommen nästa gång.
